Hur bra är Sverige på metallåtervinning?

Vi har nog alla någon gång hört något i stil med “Sverige är så bra på att återvinna att de till och med importerar avfall från andra länder”, eller liknande. Flera källor (TRTworld, Inhabitat, Huffpost) hävdar att vi återvinner hela 99% av allt vårt avfall.

Medan detta är helt korrekt information från vårt perspektiv, så är detta i slutänden mer av en definitionsfråga. Vi räknar nämligen in “förbränning av avfall för energi” som återvinning – vilket många andra länder inte gör. I Treehuggers artikel “No, Sweden does not recycle 99 percent of its waste.” redogör de för termerna “recycling” kontra “transformation”. Och att det vi främst sysslar med i Sverige är enligt dem just “transformation”, och inte återvinning.

Detta väcker säkert ett par frågor och tveksamheter hos många. Är Sverige verkligen så bra på återvinning som vi tror att vi är? I denna artikel tänkte vi därför gräva lite djupare i metallåtervinning i Sverige och världen för att se ta reda på om vi är så bra som vi hävdar på sweden.se

Men innan vi börjar så behöver vi förklara varför vi valt att just fokusera på metallåtervinning, och inte återvinning i sin helhet.

Varför metallåtervinning är så viktigt

I takt med att jordens befolkning ökar har behovet av metaller blivit större än någonsin. För att jordens ändliga resurser ska räcka till måste vi återvinna våra metaller. En cirkulär ekonomi är ett måste för att vi ska kunna nå våra och världens klimatmål. Eftersom vi använder mer metaller än någonsin är det viktigt att lägga resurser på att öka återvinningen så att vi kan ta vara på den planet vi lever på.

En ökad efterfrågan på metaller leder också till en ökad efterfrågan på gruvor som ger förödande konsekvenser för både människor och djur. Biologisk mångfald och vattentillgångar är bara några exempel på konsekvenserna av att öppna nya gruvor. Genom att återvinna metaller kan behovet av nya gruvor minska, och förhoppningsvis klarar vi oss med de resurser vi redan har.

Metallåtervinning i Sverige idag

Enligt SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, har återvinning av ädelmetaller och skrot innehållande järn, stål och basmetaller ökat kraftigt. Återvinningen av vanliga metaller beskriver de som “ännu blygsam”, men att Sverige ändå tar hand om ungefär hälften av Europas elektronikskrot. Såhär såg metallproduktionen och metallåtervinningen ut för olika metaller i Sverige 2020:

[Tabell “Metallproduktion i Sverige” från SGU]

Statistik från SCB gällande uppkommet och behandlat metallavfall ser ut på följande vis under 2020:

Uppkommet avfall (ton) Behandlat avfall (ton)
Metallavfall, ferromagnetiskt 453 940 1 637 230
Metallavfall, icke ferromagnetiskt 92 800 342 000
Blandade metaller 675 790 1 140 280

Hur ligger Sverige till i det globala metallåtervinningracet?

Om vi ser till det rent procentuellt är vi bäst i världen – men kom ihåg att dessa siffror räknar in både “transformation” och “recycling”.

Om vi ser till den totala mängden är Sverige bara en droppe i havet då det återvinns omkring 400 miljoner ton metall i världen varje år.

Men det är som man säger: många bäckar små gör en stor å. Alla måste vi dra vårt strå till stacken för att få världen att gå runt.

x OK